Fick lite smått panik när denna nyheten nådde mig igårkväll..

I morse var Sara rar & lagade frukost till mig. Jag var i behov av den om man säger så ;) Hahahah! Scrambled eggs and bacon blev det :)

Efter activites fair häromdagen så fick vi testa på något riktigt amerikanske - s'mores! Gudagott!

Jag är lycklig! Vi gick på kemilabben i förmiddags. Jag var ganska glad då jag tycker sånt kan vara roligt, men det dog snabbt. Världens mest osäkra fröken som inte ens kunde prata engelska. Jag var ett proffs jämfört med henne vilket kändes aningen fel. Det var väldigt irriterande. Dock så har vi kommit fram till att man kan droppa laborationsdelen på kemin och bara läsa teorin. Det lyckades vi fixa! Teorin är exakt den samma på kurserna och de enda som skiljer är att den ena har sex omfattande labbar och den andra har inga. Så nu har vi bara en lektion på tisdagar. Jippi! Så såhär ser mitt veckoschema ut nu :) Samma var vecka! Heeeeelt okej ;)

Här är en bild från kanotturen! Vi råååkade sno en annan båts paddel, därav vattenkriget som slutade med att deras båt välte ;)

Vi vaknade aningen sega igår, det kan bero på att fredagskvällen var helt underbart bra! Eller på dessa..

Då buddyn har massor att göra nu eftersom att det kommer fler utbytesstudenter så fick vi roa oss själva lite. Vi satte oss ner på en gräsplätt utanför skolan och hade picknick :) .... MISSNÖJET när popcornen var söta och inte salta........

Nu skulle jag vilja påstå att jag har börjat mitt livs hittils största resa. Idag, eller igår som det blir för er med svensk tid lyfte jag från säker mark till något helt nytt och främmande. Svårslaget!

 

När jag dagen innan avresa skulle checka in online via flygbolagets hemsida för att köpa till extravikt och slippa betala massor på flygplatsen så misslyckades det! Jag hade ju inget ESTA (inresetillstånd) registrerat eftersom jag har ett visum så då gick det inte att checka in online vilket medförde att de där kilona jag hade extra i min resväska skulle bli galet dyra. Det ledde till att jag fick packa om väskan och ha maximal vikt i handbagaget, nämligen 12 kg plus en gigantisk handväska med ett antal kilo i också. Tacka vet jag vakumpåsar! Min resväska var långt ifrån full men den vägde då 23kg ändå! Jag är ganska nöjd med att ha karat mig på en väska bara :)

 

Jag fick skjuts av mina föräldrar till Kastrup, Köpenhamn där jag flög ifrån till J F Kennedy, New York. Planet dit hade inga såna fina tvapparater i nackstöden så jag trodde det skulle bli hur drygt som helst! Men som tur var köpte jag mig en bok till iPaden på morgonen och den sträckläste jag verkligen. Nästan lika bra som Femtio nyanser-triologin och i samma stuk har nu Crossfire-trio. Ett bra sällskap på en långtråkig flygresa iallafall :)

 

Väl framme i New York fick jag gå igenom USA's galna säkerhetskontroll där man lämnar fingeravtryck och tar kort. Jag var lite skraj att jag inte skulle ha med mig alla papper som krävdes eftersom jag inte visste vilka papper passkontrollanten skulle vilja ha då jag som sagt har visum och ska studera men det löste sig och jag hade med mig pappret han önskade få se. OCH KAN NI TÄNKA ER, JAG FASTNADE INTE I TULLEN! Tralalalaaaaa, jippi! Första gången tror jag! Och det var då på tiden, sjätte gången gillt att USA's tull inte vill göra en "random check" på lilla mig. Jag fick hämta ut mitt bagage och checka in det igen vilket jag var aningen nervös inför men det löste sig fint. Dock kommer jag aldrig i hela mitt liv resa med så sjukt mycket handbagade igen, åtminstone inte utan hjul på väskorna. Jag vet inte hur långt jag har burit på alla kilon men det känns då i kroppen..

 

I New York hade jag gott om tid och hann sitta ner och ta det lugnt en timme innan planet till Syracuse avgick. Det var det absolut minsta flygplan jag åkt. Ett säte på ena sidan mittgången och två på anda, det var så litet att man knappt kunde stå upprätt! Lite häftigt men mest läskigt.

 

Väl framme i Syracuse mötte jag upp Sara, en klasskamrat från LTU som är här samtidigt som jag, och Jonathan som är vår buddy här borta. Vilken hjälte alltså, han och hans rumskompis körde i 2,5 timmar för att plocka upp oss på flygplatsen och sedan köra lika långt tillbaka till skolan med oss. På vägen stannade vi för att äta och handla det allra nödvändigaste som täcke, kudde, schampoo och tandkräm. De körde oss till stället vi ska bo på nu fram tills söndag då vår lägenhet inte är färdigrenoverad. Vi har varsit rum nu, lite halvläskigt är här men det ska gå. Sämre standard än sveriges sunkigaste vandrarhem, men det känns skönt att veta att något bättre väntar! Jag hade tänkt lägga upp lite bilder på rummet men jag kompletterar med dem i morgon för nu börjar jag bli trött efter en hel dags resande! Ni vet åtminstone att jag har kommit fram & att jag lever :)

Idag har jag börjat, på riktigt, med att packa! Jag har hela finrummet till mitt förfogande och lär snart ha fyllt bordet med allt som sedan ska försöka tryckas ner i resväskan. Idag om en vecka är jag på plats. Jag har så många fjärilar i magen att den snart exploderar! Enda skillnaden från Luleå är väl i stort sett tidsskillnaden och att jag inte kan lyfta luren & ringa när jag vill till de här i Sverige.. Att bara åka hem över helgen eller när man känner för det kan man inte precis göra i Luleå heller så ;) Jag lyssnar på mina favoriter från högstadiet och sjunger med i varenda text, dansar runt på rummet medans jag städar så att jag kan börja packa sen! Mamma måste tro jag är helknasig när hon hör mig från nedanvåningen, haha :D

Igår efter simningen så frågade jag pappa lite snällt om han inte kunde tänka sig att ta en whisky med mig, han tittade lite förvånat på mig men det var han givetvis med på! Jag önskar att jag hade hunnit med att smaka lite fler av alla hans sorter nämligen, jag är ju fortfarande i test-kanin-stadiet när det gäller whisky.

Mamma försåg mig med värsta lyxlunchen både igår och i fredags. Igår åt jag baguette fylld med hennes goda räkcocktail, såååå gott :) Nu har jag jobbat vad jag ska på Ica i Osby för denna sommaren. Det känns bra men det är också ett steg nämre avresa till New York, och jag börjar då bli nervös. Fast det säger de ju är bra..


Min lunch som mamma fixat!

Igår hann jag precis hem efter jobbet, duscha och fixa mig innan Emil kom & hämta mig. Jag åkte med honom till Amanda i Kristianstad där de var i full gång med fix inför kvällens kräftskiva! Vilket härligt kalas det blev, och vad gott det var :) Lite snaps, vin och gott sällskap gjorde kvällen till en av sommarens bästa!

Idag var vädret aningen bättre så jag & mamma tog en promenad. Vi hittade hur mycket skogshallon som helst och även en del björnbär. Det var så gott att få äta vilda björnbär, det gör man inte allt för ofta! En hel del kantareller hittade vi också, så det var en god runda :)

Igår ringde Sofia & undrade om jag var sugen på att följa med och träna på kvällen. Klart jag var på! Och galet taggad blev jag med, jag som inte tränat sen i Luleå. Det var HUR KUL SOM HELST! Har saknat det en aaaaning om man säger så.. Det blev en hel del boxningsträning, vilket var första gången för mig men jag gillade det!

 

Det kom ju aldrig en Sthlm - del 2, jag tänkte att jag skulle skriva ihop allt om min visumansökan men har inte haft tid till att göra det förens nu. Jag hoppas att det kan hjälpa någon som planerar att söka visum alternativt slå ihjäl någons dötid då det blev ett ganska långt inlägg..

 

 

 

Min visumansökan till USA inför höstens studier i New York

Först och främst vart jag tvungen att få papper från skolan i USA som berättigade mig att ens söka visum på den amerikanska ambassaden. När jag väl hade fått det pappret så kunde jag boka en tid på ambassaden för intervju. Visst låter det simpelt? Om det ändå hade varit så enkelt! Jag trodde ju att det skulle vara det till en början och fick därför aningen bråttom med att få ihop allt.

 

Jag började med att gå in på www.usemb.se som är den amerikanska ambassadens hemsida. Väl där klickade jag mig vidare till ”Visas” à ”Non Immigrant Visas” à ”Apply for a Visa”. Där finns det fyra steg som man ska följa för att få komma på intervju.

 

  Step 1: Submit DS-160

Step 2: Book an appointment

Step 3: Pay the visa fee

Step 4: Visa application checklist

 

Under det första steget skulle man välja vilken ambassad man tänkte besöka och sedan ladda upp ett fotografi av sig själv som sedan kommer finnas på visumet. Det var inte tvunget att det skulle vara taget i en fotoautomat men skulle lika ett som var det. Jag lyckades ta mitt själv med en vit bakgrund. Sedan klickade man sig vidare i stegen och fick uppge informationen som fanns i papperna som jag fick från universitetet i USA.  Sedan fick jag svara på en hel rad frågor om mig själv och min kommande vistelse i USA.  Det var allt ifrån om jag hade använt olagliga droger, till om jag planerade att sälja mig själv eller engagera mig i trafficing under vistelsen eller om jag hade gjort det förut. Om man av någon anledning skulle svara ”Yes” på en fråga var man tvungen att förklara också. När detta var klart fick man sin DS-160-application som var mycket, mycket viktig att spara och skriva ut.

 

Sedan skulle man boka tid för en intervju på ambassaden. Först fick jag panik när jag insåg att det inte fanns en enda tid förens jag skulle vara på plats i USA i princip. Så kom jag på att studievägledaren Inger sagt att det oftast var så men att det då bara var att mejla så brukade det dyka upp fler tider. Så jag mejlade och en dag senare så fanns där massor med tider att boka in sig på. Jag tog första bästa vilket var en vecka senare kl. 08.00 på morgonen en tisdag. Långt dit tänkte jag. Men ack vad mycket som skulle göras innan dess!

Först och främst skulle en avgift betalas för visumet. Då det är ett studentvisum jag sökt ligger avgiften på 1120 SEK. Det skulle betalas på en bank då man skulle ha kvittot stämplat av banken och sedan ha det med sig till intervjun.

 

Sista steget är checklistan som man ska gå igenom innan man åker till ambassaden. Mitt tips är att gå igenom checklistan redan innan man bokar ett möte. Det var flera saker där som jag fick stressa med och panik-lösa!

 

ATT HA MED SIG TILL AMBASSADEN:

Man behöver ha sitt pass med sig, och man ska kunna leva utan det i ca en vecka efter att man har varit på intervjun på ambassaden eftersom man lämnar in det till dem så skickar de hem det till en efteråt så har man visumet i passet sen.

 

Man ska ha med bekräftelsen på DS-160-application som innehåller en streckkod. Även fotot som man laddat upp finns med där.

 

Kvittot med stämpel från banken på att man har betalat avgiften för visumet.

 

Samma foto som man laddade upp tidigare till DS-160 ska man ha med sig i formatet 5x5cm. Jag skrev ut mitt kort på fotopapper i rätt format bara och det dög.

 

Om man är med i brottsregistret så behöver man ha med sig ett utdrag ur belastningsregistret. Det slapp jag ;)

 

Ett personbevis som visar alla relationer. Detta tänkte ju jag att man simpelt kunde gå in på skatteverkets hemsida och beställa och få direkt som en PDF-fil precis som det brukar vara med personbevis. Men icke, för att få denna typ av personbevis så fick man ringa och beställa. De skulle då skicka hem det med posten men jag lyckades få dem att faxa det så det kom fram direkt. En sådan sak som kunde varit fixad några veckor tidigare…

 

Man ska ha med ett frankerat kuvert som är adresserat hem till en. Det ska vara frankerat med nästan 70 SEK tror jag det var. De ska nämligen skicka passet hem till en i det kuvertet.

 

Eftersom jag sökte ett student F-visa så skulle jag även ha med I-20-form med SEVIS I-20. Man ska även ha betalat en SEVIS-avgift på 200 dollar och bevis på att det är betalt. Det gick dock bra att betala över internet, bara man skriver ut betalningsbekräftelsen. Man ska även ha med intyg från CSN att man kommer kunna finansiera sin vistelse där. Intyget från CSN är en sådan sak som man ska se till att fixa tidigt och ta många kopior på!

 

Så man ska alltså ha med sig;

Pass

DS-160 confirmation

Bankkvitto

Foto

Personbevis med alla relationer

Frankerat kuvert

SEVIS I-20

SEVIS betalningsbekräftelse

Finansieringsintyg (CSN)

 

 

BESÖKET PÅ AMBASSADEN

Jag hade bokat intervjun till kl. 08.00 vilken var den första tiden man kunde boka på ambassaden. Jag tog buss 69 från centrum i Stockholm ut till ambassaderna. USAs ambassad var gigantisk och gick inte att missa.

Jag var där 07.10 då jag läst mig till att man bör vara där långt innan sin tid. Jag hamnade först i kön och fick ställa mig bakom en skylt där det stod ”NONIMMIGRANT VISA” på.

Bara ett par minuter senare var det en lång ringlande kö bakom mig, jag hade tur som kom i rätt tid. Redan vid 07.35 fick jag lov att gå fram till ambassadens säkerhetsbyggnad. Innan jag fick gå in fick jag visa sulorna på mina skor och de bad om mitt pass & kollade igenom det noga. Sedan släpptes jag in. Där fick jag gå igenom en säkerhetskontroll, likadan som på flygplatserna. Vattnet jag hade med mig fick jag ta en klunk ur för att visa att det bara var vanligt vatten. Jag fick lämna ifrån mig all elektronik så min mobil behöll de och jag fick ett kvitto på att den var inlämnad. Jag var ju den första som fick gå in på ambassaden så det var inte helt lätt att veta vart jag skulle gå, det var inte precis någon att följa efter. Vakterna såg nog att jag var förvirrad men sa åt mig att bara följa de gula markeringarna upp till nästa byggnad på vänster sida. Lite knäppt var det allt för när jag stod i kön och väntade på att bli insläppt till kontrollen så kom det en bil med två hantverkare som skulle in på ambassaden och arbeta med något. Då pratar de svenska med dem och säkerhetsundersökningarna de fick gå igenom ska vi inte prata om. Kära jissenam vad undersökta de och deras bil blev.  Men med oss pratade de i princip bara engelska, varför vet jag inte. Det kändes skönt att veta att de kunde svenska om jag skulle behöva det i alla fall. När jag kom fram till nästa byggnad öppnade jag dörren och kom in i ett rum där det var stolar uppradade i kanske fyra-fem rader. Där fanns en nummerlappsmaskin så jag tog mig en lapp. I övrigt var rummet helt tomt på folk. En tv var igång och visade nyheterna. Det dröjde inte länge innan nästa visumsökande kom in och med henne följde en vakt som sedan delade ut nummerlappar till alla. Efter kanske en kvart så öppnades en lucka där de sedan ropade upp mitt nummer, nummer 74. Då skulle jag lämna över alla mina papper och handlingar som jag hade med mig till damen på andra sidan skyddsglaset. Hon valde ut de papper hon ville ha samt mitt pass och gav sedan tillbaka resten till mig och bad mig sitta ner och vänta.  Tio minuter senare så ropade en man upp mitt namn bakom en annan glasruta. ”Moa Persson, please come to G”, så jag gick dit och möttes av en mycket trevlig man. Först och främst fick jag lämna fingeravtryck på alla fingrar. Sedan frågade han mig om det stämde att jag planerade att studera i USA i höst, om jag redan studerade i Sverige och hur länge jag hade gjort det, vilka kurser jag tänkte läsa och sen var jag ”good to go”. Allt var på engelska. Klockan var då 08.10 och mitt besök på den amerikanska ambassaden var över. Jag fick gå ut genom samma säkerhetskontroll som jag kom in i och fick tillbaka min mobil. När jag kom ut var kön så lång att jag inte kunde se slutet på den. Då tackade jag mig själv för att jag bokade tid så tidigt och att jag var där i god tid. Allt som allt tog det mig ca en timme vilket jag har förstått är väldigt snabbt, jag hade räknat med att det skulle ta minst tre timmar.