Vilken dag alltså! Jag har denna sommaren, precis som förra gått upp tidigt för att hålla koll på lägenhetsuthyrningens direktbokning. Igår kom jag tvåa på en lgh som ligger bara ett stenkast ifrån skolan, på den sidan som vi viljat ha en lägenhet sen vi kom till Luleå. Där alla vill ha en. Jag blev förbaskad för att jag inte kom etta, varför skulle någon komma före mig? Jag klickade ju så snabbt! (Det är den som klickar snabbast som kommer först i kön). Idag vaknar jag av mail samt sms från Lulebo där de säger att jag är tilldelad lägenheten vilket innebär att förste man i kön har tackat nej och då är det helt plötsligt jag som står först i kön. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta faktiskt. Tänk er att allt det ni gapat efter i ett helt år helt plötsligt står serverat på ett silverfat precis framför tårna, bara sådär. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra, och vet fortfarande inte. Vi har ju det ganska bra där vi bor nu, har fått till lägenheten kanonbra men den ligger helfel, eller nästan iallafall. Den nya ligger 500m från skolan. Nu tar det 15 min att cykla till skolan och 30 min med buss.. Så närheten vore helt underbar! Dock innebär en flytt ganska mycket jobb samt att det antagligen kommer bli dubbla hyror någon/några månader och det är jag inte såååå sugen på. Det känns så konstigt för just en sånhär lägenhet får man bara inte, det är vanligtvis kötid sen 2006-2008 för att ens ha en chans på den. Och så kom det en på direktbokningen och jag fick den. Ja tankarna snurrar så jag blir alldeles yr, känner mig som Kalle Anka med ett gäng fåglar som cirkulerar ovanför huvudet. Det är då inte lätt!